ПИСЬМО ВРАЧЕЙ: КРИЗИС ДЕТСКОГО ЗДРАВООХРАНЕНИЯ

ПИСЬМО ВРАЧЕЙ: КРИЗИС ДЕТСКОГО ЗДРАВООХРАНЕНИЯ

30–40 procent av vårdplatserna för barn på Nya Karolinska är stängda på grund av sjuksköterskebrist, skriver 32 barnläkare. Foto: Jessica Gow/TT

Группа детских врачей встревожена положением в детском здравоохранении и считает, что сложившаяся ситуация может привести к ошибкам, угрожающим здоровью детей. 32 педиатра разных специальностей (детская неврология и другие) подписали статью, опубликованную на странице дискуссий газеты Свенска Дагбладет.

В статье они пишут об ухудшении медицинского качества обслуживания, снижении безопасности для пациентов и невыносимую среду для тех, кто работает в здравоохранении. От всего этого могут пострадать пациенты, считают врачи и приводят примеры того, как ребенку, например, шесть раз отказывали в плановой госпитализации, потому что в отделении нет мест. Центральной проблемой является нехватка медсестер. Это ведет к тому, что 30-40 % палат, где могли бы лежать дети, не используются вообще. Палаты пустуют, потому что нет медсестер, которые могли бы заниматься детьми. И это касается всей страны, пишут 32 педиатра и требуют улучшения условий труда медсестер, большего числа мест для детей, а также формирования комиссии, которая должна расследовать то, что они называют «катастрофой» и кризисом. Отвечая на критику, министр здравоохранения Габриель Викстрём говорит, что ландстинги должны лучше планировать свою работу

DEBATT | KRISEN I SJUKVÅRDEN. Vi som skriver detta är erfarna barn­läkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus inom Karolinska univer­sitetssjukhuset i Solna (Nya Karo­linska) och Huddinge. Utöver vårt arbete dagtid är vi som så kallade bakjourer medicinskt ansvariga för den avancerade vården av svårt sjuka barn och ungdomar under kvällar, nätter och helger. I det ingår arbete med patien­ter på sjukhuset, stöd och handledning samt ett övergripande ansvar för barnsköterskors, sjuksköterskors och yngre läkarkollegors förutsätt­ningar att utföra sina uppgifter. 

Efter ett årtionde med tilltagande sjuksköterskebrist och allt färre vårdplatser har problematiken denna vinter blivit ohanterlig. 30–40 procent av vårdplatserna för barn på Nya Karolinska är ­stängda på grund av sjuksköterskebrist. Barn vårdas på akutmottagningens undersökningsrum i väntan på avdelningsplats, ibland under ett till två dygn. Undersökningar och behandlingar försenas. Akuta operationer fördröjs. Antalet överbeläggningar har passerat smärtgränsen. Vi skickar patien­ter mellan sjukhusen i Stockholm, i vissa fall till barnkliniker i andra landsting och i enstaka fall utomlands. 

Det faktum att intensivvårdsavdel­ningen så gott som alltid är full medför att patienter som i vanliga fall skulle vårdas där blir kvar på akutmottag­ningen eller placeras på en vanlig vårdavdelning. Ett oräkneligt antal planerade operationer och undersökningar ställs in på grund av vårdplatsbrist. Våra vårdprogram kan inte följas, köer och väntetider växer på ett oacceptabelt sätt. Chefer och läkare ­ägnar sin arbetstid åt kortsiktigt nödvändiga men långsiktigt destruktiva åtgärder: ytterligare över­beläggningar, flytt av patienter och beordring av redan gråtfärdig personal till extrapass. Dagliga krismöten eller av sjukhusledningen utfärdat ”stabsläge” gör tyvärr ingen skillnad. 

Konsekvenserna för arbetsmiljön av det vi beskri­ver blir ­ganska förfärliga vilket i slutänden drabbar pati­enterna. Barnavdelningarna plågas av ständiga bemanningsproblem, beordrad övertid och hög personalomsättning. De erfarna sjuksköterskor som förmedlat kunskap och trygghet har till stor del slutat och mindre erfarna får inte det stöd och den handledning de behöver. Vi befarar nu att fler sjuksköterskor än någonsin kommer att säga upp sig och vi vet att nyrekryteringen blir svår. Alla yrkes­kategorier känner av arbetsmiljön vilket framgår av den senaste medarbetarenkäten vid Karo­linska universitetssjukhuset som är en djupt oroande läsning. Karolinskas sjukhusledning kommenterade att ”organisationen är stabil”! 

Samtidigt som vi kämpar för att upprätthålla patient­säkerheten i akutvården får högspecialiserad vård av svårt sjuka barn både från Stockholm och från andra delar av landet ställas in. Som bak­jourer finner vi det allt svårare att ta ansvar för situa­tionen, som dessutom sedan länge kunnat förutses.

Vi vill rikta några uppmaningar till ansvariga politi­ker i Stockholm:

  1. De beslutade vårdplatserna på Nya Karolinska måste bemannas och öppnas.Vårdplatsbristen är sjukvårdens mest akuta kvalitets-, patientsäkerhets- och arbetsmiljöproblem och drabbar de svårast sjuka. Slutenvården står inför fortsatt förfall om inget görs. Närakuter och primärvård kan avlasta barnakuterna men påverkar inte hur många barn som behöver sjukhusvård. Därutöver behövs ytterligare ett barnsjukhus. Stockholms befolkning förväntas öka med drygt 10 000 barn och ungdomar årligen under de kommande tio åren vilket mot­svarar fem till tio vårdplatser per år.

  2. Sjukhuset måste  kunna erbjuda en arbetsmiljö och lön som gör det möjligt att rekrytera och behålla kompetenta sjuksköterskor i slutenvården. Vårdplatsbrist och överbeläggningar hänger nära samman med slutenvårdens sköterskebrist. Med hög stressnivå, svårt sjuka patienter, treskift, helgarbete och nuvarande lönenivå kan ingen förvånas över bemanningssvårigheterna som – om ­inget görs – bara kommer att tillta.

  3. Tillsätt en haverikommission!Det är hög tid att erkänna det nuvarande misslyckandet. Vi utgår ifrån att Karolinskas sjukhusledning med maximal tydlighet förmedlar sakernas tillstånd på barnsjukhuset till ansvariga politiker och vi kräver att våra politiker lyssnar och agerar. Vårt sjukhus kan inte på egen hand lösa de problem vi beskrivit. Det ­behövs en nystart med realistiska planer i stället för fromma förhoppningar. Som vi kunnat förutse har Nya Karolinska hittills försvårat vårdplatsbristen inom barnsjukvården i Stockholm ytterligare. Tillropet ”jobba smartare” får det bara att ryka ur öronen på uttröttade sjukvårdsarbetare. Däremot brinner vi för barnens bästa och vill fortsätta vara stolta över vårt sjukhus.

Tommy Stödberg, Agneta Uusijärvi, Albano De Juan Plaza, Ali Masoudi, Anna Nordenström, Björn Fischler, Cecilia Zetter­ström, Eli Gunnarson, Erik Sundberg, Fredrik Lindgren, Helgi Hjartarson, Henrik Arnell, Henrik Ljungberg, Jenny Salemyr, Joachim Luthander, Katarina Wide, Maja ­Ideström, Margareta Eriksson, Maria Berner, Maria Dahlin, Mats Eriksson, Mikael Lundvall, Natalia Mouratidou, Nora Nilsson, Ricard Nergårdh, Sintia Kolbjer, Sofia ­Ekmark, Sergel Stefan Hagel­berg, Sten-Erik Bergström, Svetlana Lajic, Thomas Sejersen, Ulrika Bäckman

[Samtliga undertecknare är barnläkare och bakjourer vid Astrid Lindgrens barnsjukhus].
  • För barnmedicinsk vårdhade Sverige 2015 färre vårdplatser än 2005 trots att antalet barn och ungdomar ökade med ca 20.000 per år under denna period.

  • Stockholm har färre vårdplatserper 1000 barn än riket i stort trots uppdraget att ta emot barn från andra landsting för högspecialiserad vård.

  • Vid Astrid Lindgrens Barnsjukhusi Solna fanns 2010 i genomsnitt 149 bemannade tillgängliga vårdplatser. Före flytten till Nya Karolinska fanns 123 vårdplatser. I februari 2017 efter flytten fanns i snitt 116 platser. Vårdplatser är stängda på grund av sjuksköterskebrist. År 2010 var 90 procent av de beslutade vårdplatserna tillgängliga. På Nya Karolinska är i dagsläget drygt 60 procent öppna.

  • För de allra sjukastefanns för 5 år sedan 8–9 barnintensivvårdsplatser i Stockholm plus 2–3 så kallade intermediärvårdsplatser för något mer stabila patienter. I nuläget finns totalt 6–7 vårdplatser. Att jämföra med de tidiga planerna för Nya Karolinska med 15 barnintensivvårdsplatser och 7 intermediärvårdsplatser.

 

Поделиться этой записью